Osannolikt bra väder (i synnerhet för att vara Wellington) mötte mig när jag klev av bussen på Wakefield St fredag kväll. En kort promenad tog mig till centralt belägna sandstranden Oriental Bay, där jag hann doppa benen i havet, innan Rachel mötte upp.


Utsikt från Roseneath, mot city och Oriental Bay.


Utsikten från Rachels vardagsrum.

Rachel, som jag först träffade i Uppsala där hon var utbytesstudent, bor uppe på Roseneath. En helt galet lång snirklig trappa leder upp för kullen där hennes lägenhet ligger, med utsikt över Miramar och Evans Bay. Hon delar den med fyra personer. Jag får middag och sedan går vi ned på stan för en milkshake på Fidel's (som i Castro) Café på indie-gatan Cuba Street.

Lördagen börjar vi med kaffe på ett annat av Rachels favoritcafeer Midnight Espresso, innan vi tar den välkända 'Cable Car' upp till botaniska trädgården.


Kaffe på Midnight Espresso



Bush i botaniska trädgården.

Sedan måste Rachel gå till universitetet för att plugga innan hon far till jobbet. Jag styr stegen mot Karori Wildlife Sanctuary en bit bort. Där finns 225 hektar med inhemska växter och fåglar. Sedan fördriver jag några timmar med att kolla in stadens utbud. Staden är känd för att vara artistisk och smått bohemisk, och det är ganska likt intrycket jag får. Överallt, i synnerhet på Cuba Street, finns musiker, dansare och konstnärer i aktion. Och vart man än tittar finns fräcka skulpturer.


En Tui sitter och sjunger.


Berömda och fascinerande 'Bucket Fountain' på Cuba Street, och musiker i bakgrunden. Ganska mycket känslan på denna indie-gata.


En kille tar sig ett dopp i hamnen.


Jag traskar såsmåningom iväg till Westpack Stadion för att se på Hurricanes vs. Chiefs i Super 15-rugby. Arenan tar 34 000 personer, och ligan motsvarar ungefär premiere league hemma på norra halvklotet. Rugby är helt enkelt enormt stort här! Jag gjorde ett seriöst försök att få någon med mig, men alla tycktes vara väldigt upptagna just denna helg - så jag gick själv! Och det gick förstås bra det med. Perfekt lördagsunderhållning, med en prislapp som motsvarar en 3D-biofilm.

Mycket spännande match som Hurricanes (som jag hejar på) gick vinnande ifrån tack vare ett mycket tveksamt försök som dömdes till deras fördel. Matchen slutar 29-26.


Hurricanes kickare värmer upp inför matchen



Conversion kick för Hurricanes (som bär upp NIF:s färger riktigt bra!). Bollen syns snett upp till höger från kickaren. Mål förstås!


Innan jag for fick jag ett cafetips från min föreläsare i Environmental Science, nämligen Maranui Surf Life Saving Club i Lyall Bay. Så följdaktligen tog vi en promenad dit på söndagsmorgonen. Jättetrevligt ställe, mitt på sandstranden, med god mat, utmärkt kaffe (som på så många ställen i NZ) och massa surfprylar att vila blicken på. Rachel bad mig ta med 'togs', kiwislang för badkläder, så vi tar oss ett dopp bland vågorna. Som surfklubbens närvaro antyder är detta en strand med surfvågor, och för mig som inte alls är van vid vågor så är det otroligt spännande!



Rachel på Maranui Surf Life Saving Club



Jag i Tasmanhavet!


Efter en rejäl promenad tillbaka till city är det inget mer att göra än att köpa några sjyssta affischer (wellington, de stora vulkanerna och Mt Cook's topp) och hoppa på bussen igen!

Sammanfattning: En väl spenderad helg i en mycket trevlig stad, med mycket trevligt sällskat och otroligt otypiskt väder. Jag kommer tillbaka senare för att uppleva de friska vindarna!