Iris | In Greek mythology, Iris (/ˈɨrɨs/; Ἶρις) is the personification of the rainbow and messenger of the gods. She is also known as one of the goddesses of the sea and the sky [...] She travels with the speed of wind from one end of the world to the other, and into the depths of the sea and the underworld.
Malina | The slavic word for raspberry
Efter två år av köande var det äntligen min tur att få teckna kontrakt på nybyggda Majklockan. Här får jag en liten etta och utsikt över ett kolonilottsområde! Dessutom känner jag en hel drös människor som bor i något utav de sex husen. 3180 kr i månaden (inklusive just ingenting) och inflyttning första januari.
Dessutom finns hiss, och vovvar är välkomna!
Så ser planlösningen ut. Litet men välplanerat!
Och här är själva lägenheten belägen, på tredje våningen.
- Jag har sökt en hel drös med stipendier, närmare jul får jag veta om det blev något.
- Idag lämnade jag in den tjocka luntan med min ansökan om utbytesstudier. Första beskedet kommer i slutet på oktober!
- Idag blev jag också erbjuden egen lägenhet! En etta cirka 500 meter härifrån! På måndag ska jag skriva kontrakt, och då vet jag exakt vilken det blir!
Lekandet och plaskandet fortsätter! Igår var det fältkurs på schemat, förlagt ute i skogen utanför Tärnsjö på Gullmyra shetlandsponnystuteri!
Malin gräver en grop, som vanligt!
Temat var hydologiska mätningar, bland annat ett spårämnesförsök där vi grävde en grop 25 cm i diameter och ca 80 centimeter djup. Sedan hällde vi saltlösning i grundvattnet som syntes nere i gropen och mätte hur konduktiviteten (elektriska ledningsförmågan) sjönk med tiden. Alltså hur länge vattnet dröjer sig kvar i hålet.
Hjalmarson övervakar mina gropgrävningsframgångar med högst militärisk uppsyn
En glad gropgrävargrupp
Emelie har koll på avvägningsinstrumentet när höjderna på grundvattenytan ska mätas med millimeterprecision!
Lino håller den s.k. lattan på plats vid avvägningen.
Lunch vid en källa ute i skogen.
Andra försök under dagen gick ut på att mäta vattenföringen i en bäck (alltså hur mycket vatten som forsar förbi per tidsenhet). Lätt kan tyckas, men knepigt i praktiken! Detta innefattade definitivt plask!
Funderar på vilket tvärsnitt som är mest representativt för vattendraget.
Jonas mäter vattenhastigheten med en klassiskt propellerflygel.
Lite myspys med gårdskatten...
... och lite trattkantarellplockning hanns också med!
Lek och plask är ett kärleksfullt smeknamn på mitt program, civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik. Idag har vi återigen praktiserat våra plaskiga kunskaper på en regnig halvdagsexkursion.
- Besök vid Ulva Kvarn, vid Fyrisån uppströms Uppsala. Här fick vi se ett bra exempel på ett s.k triangulart överfall där vattnet rinner över en v-formad tröskel. Här kan man mäta höjden över triangelspetsen och enkelt räkna ut hur mycket vatten som strömmar i ån per tidsenhet.
- Besök vid en mätstation i Marsta som univeritetet förfogar över. Massor med mätinstrument monterade på en hög mast, och dessutom lite prototyper på vertikala vindkraftverk och självförsörjande mobilmaster.
- Besök vid en skog i Norunda, ett område som för några år sedan deltog i ett internationella forskningsprojekt angående klimat, kolbalans och en massa annat. Nu bedrivs här kontinuerliga mätningar.
En över hundra meter hög mätmast försvinner upp i molnen. Här mäts temperatur, vindhastighet, luftfuktighet, strålning och koldioxidnetto på flera olika höjder
En barrfångare, mäter hur mycket barr/biomassa som trillar ned från träden. En viktig parameter i modellen.
En låda som mäter hur mycket marken andas.
Genom att värma upp en punkt på barken och mäta temperaturen runt omkring kan man dra slutsatser om hur mycket vatten som transporteras inne i trädet, och följdaktligen hur mycket som avdunstar genom barren/löven.
Lek och plask!
- Besök vid infiltrationsdammarna på Tunåsen. Vattnet som uppsalaborna dricker är grundvatten som pumpas upp ur åsen, som är känd för att ha en väldigt bra filtrerande effekt och därmed vatten med bra kvalitet. Men vi duschar för mycket i stan, och för att inte grundvattenytan ska sjunka för lågt pumpas vatten från Fyrisån upp på åsen i Tunåsen för att genomgå naturlig rening. Men är det en torr sommar så kommer detta leda till att Fyrisån får för lite vatten, och det vore ju otrevligt och fult, så därför pumpar man vatten från sjön Tämnaren till Fyrisån vid behov.
Alltså, Tämnaren till Fyrisån till Uppsalaåsen till min kran. Kanske skulle behöva spara lite på vattnet? En av infiltrationsbassängerna i Tunåsen, där fyrisåvatten pumpas upp på åsen för att perkolera (= rinna ned i) till grundvattnet och tre månader senare bli dricksvatten.
Valet 2010 är över, mitt första. Vi hade valvaka större delen av dagen, med mat, fika ideologiska diskussioner och ett vaksamt öga på val.se.
Jag röstade rött, liksom de allra flesta jag känner. Vi var besvikna över alliansens seger, men allra mest över Sverigedemokraternas framfart. 21,3% fick SD i Örsjö i Skåne. Pinsamt sverige!
Detta är min ordinarie valkrets i Norrbotten
Att jämföra med min nuvarande.
Det här är valkretsen närmast mig. På rackarberget bor nästan uteslutande studenter!
Att jämföra med Seskarö utanför Haparanda, som antagligen har störst stöd för socialdemokraternai landet!
Jag gillar apparater, speciellt apparater som mäter saker. Ingår dessutom lite sladdkoppling och dataprogrammering för att få apparaterna att fungera så är det ännu roligare!
I delkursen mätteknik som vi läser nu får vi lära oss allt om hur man mäter, varför man mäter och hur ofta man mäter, beroende på vilket resultat man vill ha. Mycket komplicerat och mycket kul! Såsmåningom ska vi göra egna små mätprojekt i grupp där vi ska mäta och dra slutsatser om olika saker!
Man behöver en logger, en apparat som registrerar och lagrar pulser eller spänningar från mätinstrumentet. Instrumentet kopplas in i rätt kanal på loggern med vanlig hederlig skruvmejsel.
Campbell Scientific 21x. En logger.
Instrumentet kan vara exempelvis ett termoelement (Koppar/Konstantan) som returnerar olika spänning beroende på temperatur - alltså en slags termometer. Eller som nedan, en anemometer som registrerar vindhastighet som pulser och vindriktning som spänning.
Lotta sköter vinden medan Rasmus och Håkan kontrollerar resultatet, ett värde för vindhastighet och riktning varje sekund.
Detta är troligt att jag kommer hänge ett stor del av mitt yrkesliv åt, mycket intressant tycker jag!
Det är såklart skillnad på jord och jord! (Om inte annat på nyansen)
Idag har jag varit på fältkurs med klassen. Trettiofem glada miljöochvattnare med gummistövlar i glada färger cyklade ut till Vipängen utanför Ultuna för att gräva gropar. Ungefär en meter djupa skulle de vara, och på strategiskt uyvalda platser där markprofilen är särskilt intressant såsom barrskog, blandskog, bete och åkermark.
Vad hittar man då i ett hål? Jo, styv lera, grov mo, sand, lättlera, jord, varvig lera, glaciallera, sten, organiskt material, maskgångar osv. I mer eller mindre fina lager återfanns dessa, vilket skulle skissas på ett papper. Dessutom skulle man bedöma aggregatens form, nyansen på lagret, namnet på horisonten, tjocklek på lagret, modermaterial, härkomst osv.
En heldag i en grop alltså. Och kursen heter inte helt otippat Markvetenskap.
Emma presenterar sin grop på nedre betet.
Jonas och Håkan gräver, för tillfället
Vår grop, med s.k. horistonter utmärkta med tändstickor.
Jag är fortfarande sjuk, förkyld. Otroligt trist. Körsjungandet får lida, liksom rugbyn, allt annat som är kul och skolan.
Men "Bondens egen marknad" hann jag med i fredags någonstans mellan föreläsning om grundvatten, lunch och hostattacker. Det såldes ost (dyrt, jag köpte), massa olika sorters tomater (dyra, jag köpte av alla sorter), grönaksstånd (jag köpte mangold och morötter, ganska okej pris) och glass (dyrt, men fruktansvärt gott!). Och så honung, sylt, svamp, bär och korv förstås, men det lämnade jag därhän.
Visst ser det ut som en bit av himlen?
En vis man på TV lärde mig ett recept där man tar tillvara de där goda tomaterna som man inte hinner äta upp och som man vill spara till kalla vinterdagar:
Rich, roast tomato passata Ingredients
• 3 - 4 kg ripe Tomatoes (as many different varieties and sizes as possible) • Sea salt and freshly ground black pepper • 1 tsp fresh oregano • 1 tsp fresh thyme • Small handful of torn basil • 4-5 cloves of garlic • Good trickle of olive oil and rapeseed oil
Method: How to make rich, roast tomato sauce (Passata)
1. Preheat the oven to 180C/350F/Gas Mark 4. 2. Depending on the size of the tomatoes, cut them either into halves or quarters. With very small or cherry tomatoes, pop them in whole but slash the skins first to release the juices. Place all of the tomatoes into a large roasting tin. 3. Crush and roughly chop the garlic and sprinkle it over the tomatoes with the salt and pepper. 4. Roughly tear the oregano, thyme and basil and scatter over tomatoes. 5. Drizzle over a little rapeseed and olive oil then roast in the oven for 45 minutes until slightly blistered and soft. 6. Cool after cooking, push through a sieve and place into containers for freezing.
Idag har jag varit i skolan hela dagen och dessutom varit på stämrep med kören på kvällen.
Några fler bilder från mottagningen, 1. Kajsa med ren, fjäll och midnattsolen i ansiktet. 2. Kajsa och skogsmulle utanför tältlägret (alltså utanför aulan en torsdag morgon).
Imorgon ska vi gräva en grop på en åker, återkommer om detta!
Förkylningen har mig i ett järngrepp. Inte tal om att sjunga kör två och en halv timme ikväll. Men dessbättre har jag släpat mig igenom en fullång (till och med längre än så) skoldag utan att må alltför taskigt.
Två hibiscusar har blivit mina idag, jag kände att jag behövde något grönt och spirande!
Denna dag är högst ocharmig, vanlig och intetsägande, speciellt i proportion mot veckorna som gått. Men detta känns inte helt fel trots allt!
