En spexproduktion, från insidan
Kategori: Festligheter
Nä, självklart är det inga problem att fylla ut tiden. Jag har till och med märkt att timmarna rullar förbi på ett riktigt behagligt sätt av att bara sitta stilla i soffan, med en kaffemugg och utsikt över blommande häggar. Ligga på rygg bland soffkuddarna och bara fundera och analysera allt studentikost jag varit med om under denna termin - och jag blir så stolt!
Tre föreställningar har spelats i helgen, för sammanlagt ca 1000 personer - utsålt dessutom! Jag såg på två av dem, ropade OMSTART på de ställen jag visste att skådespelarna hade något riktigt lurigt på lut. Givetvis blev resultatet succé när Johan Söderlind a.k.a. Fru Jansson visade sina StayUps-strumpbyxor! Och givetvis fungerade mina stämband riktigt dåligt efteråt. Men ROLIGT var det! Och publiken skrattade och tjöt, och var såå nöjda efteråt trots att allsammans tog 3 h och 41 min (istället för 3 h jämt)!
Och scenkostymerna! En knapp som lossnade var det värsta som hände, och det var inte ens under en föreställning! Jag har sytt (tillsammans med min sygrupp) hembiträdesklänning, förkläde, kockmössa, pumpadräkt, jacka, byxor, axelhölster, kroppsdelar, mitella, prästkrage, kjol, blus, benvärmare, biodlarhatt mm! En blandad kompott kan man säga! Klockrent 80-talsmode, med axelvaddar, jeansjacka, benvärmare, bodys, dubbelknäppta kavajer, polotröja, pumps och uppkavlade kavajärmar!
Två SÄPO-agenter, Cia Pia och 52, utklädda till sockerbagare.
Hembiträdet sjunger "Allt jag nå'nsin önskat mig, är att bli en helt okej, och vanlig tjej" till tonerna av Chicago - Hart To Say I'm Sorry.
Och på köpet få min nuna i proglambladet och "Medverkande: Symäster - Malin Ullberg".
Och backstagepass!
Och backstagepass!
Sedan februari har jag jobbat flitigt, och det har varit lagom arbetssamt, mest roligt!
Nu ska jag dra på mig min nya collegetröja med trycket "Ett TekNat Spex" och höra om inte Rasmus är sugen på en prommis!
