Click here for (automatically generated) English translation.

Om förra rugbyträningen var tuff, så var gårdagens än värre. Men eftersom jag blev som jag vart, så tycker jag ändå att det är roligt! Monstermycket tacklingsövningar (kom med fart, gå in lågt, kötta in axeln någonstans i motståndarens lår/mellangärde, greppa armarna runt ett eller två ben, vält omkull er båda) och monstermycket klungträning (scrum training) på klungmaskinen.

Så här: (fortfarande fast besluten om att tvångsutbilda mina läsare i religionen rugby!)


30 sekunder in börjar action!

Idag är mina axlar blåröda från klungmaskinen och musklerna kring ryggraden stela, ömma och obrukbara - men attans vad härligt det känns ändå! På lördag är det dags för säsongens första officiella match, mot Kia Toa!


Idag snappade mitt öra upp klingande sydsvenskt tal utanför kaféet Wharerata, jag var givetvis tvungen att gå fram och hälsa på dessa människor. Den ena gjorde PhD i matematik och bar fjällrävenbyxor (såklart), den andre jobbade på något jordbruksforskningsföretag tvärs över gatan. Dessa två är faktiskt de första svenskar jag pratat med sedan jag landade, och det kändes oväntat konstigt att flippa över till svenska, bara sådär! Att dela modersmål är definitivt en godkänd ursäkt för att prata med främlingar!