Iris Malina

Iris | In Greek mythology, Iris (/ˈɨrɨs/; Ἶρις) is the personification of the rainbow and messenger of the gods. She is also known as one of the goddesses of the sea and the sky [...] She travels with the speed of wind from one end of the world to the other, and into the depths of the sea and the underworld. Malina | The slavic word for raspberry

Applied Field Geomorphology 2011

Kategori: New Zealand

(Bered er på ett låååångt inlägg!)

Fredag kväll kom jag tillbaka till Palmy efter en totalt fantastisk vecka ute i fält! Trött och solbränd men väldigt nöjd!
I korthet: Sju dagar, några och trettio studenter (mest 21-åringar, bara kiwis), fyra föreläsare, en drös gästexperter, älvar, berg, sjöar, stränder, kullar, vulkaner och många timmar i minibuss!



Dag 1. Lördag 27:e augusti

Mandy skjutsar mig till Massey strax efter sju på morgonen. Mitt dygn är helt upp och ned, jag är totald jetlaggad! Mitt huvud känns naket utan allt hår, men ingen verkar tycka att set ser speciellt konstigt ut. Vi får några välkomnande ord, lite papper att fylla i - sedan bär det iväg! Första stoppet är utanför Otaki, på Manawatu dunefield. Övervuxna gamla sanddyner, ser ut som helt vanliga kullar, wohoo liksom! På varje plats håller en student en presentation på förutbestämt ämne, och alla måste anteckna och skissa alla platser - annars kuggar man hela kursen! Hårda bud! Vädret blir bättre allteftersom dagen går, och vi hinner med en massa platser med intressanta geomorphologiska egenskaper! Efter en trettontimmarsdag är jag tillbaka i Palmy igen, trött och full av intryck!


Erosionsproblem i kustland. Här Kapiti Coast norr om Wellington!


Dr. Fuller pratar om Wairarapajordbävningen 1855 som lyfte upp denna plats över tre meter! Turakirae Head, östra Wellington Harbour.




Dag 2. Söndag 28:e augusti
Upp äckligt tidigt även denna morgon, men idag cyklar jag fullpackad till Massey - jobbigt! Föreläsarna Kat och Ian delar ut några utmärkelser innan vi åker. En chokladbit för föregående dags 'Best question asked' och 'Best answer given'. Vi styr norrut, via Saddle road ('Role of rock mass strength in slope stability'), Rokaiwhana Stream ('Catchment connectivity and river channel behaviour'), Haumoana Beach ('Coastal hazards along Hawkes Bay coast') och Lake tutira ('Key processes responsible for mass movement in the Hawkes Bay region'). Vi är framme i Gisborne låångt efter solnedgången och alla är trötta, men vi bor fint i fyrabäddsstugor, en suite!


Rokaiwhana Stream, Ruahines i bakgrunden.


Houmoana Beach utanför Napier.


Lake Tutira. En sjö som bildades när ett massivt jordskred skapade en naturlig fördämning.


Dag 3. Måndag 29:e augusti

Detta är min stora dag, dagen då jag (JAG!) håller en presentation i fält, på engelska, om 'Slope-channel coupling'. Alla forskningsartiklar om platsen, Tarndale Slip, som jag hänvisar till är skrivna av I.C. Fuller och M. Marden. Gissa om både Fuller och Marden är på plats för att såga min presentation - Hjälp! Men det går riktigt bra faktiskt, och efteråt när spänningen släppt får jag massiv huvudvärk! Mår riktigt taskigt resten av kvällen!


Utsikt över Gisborne, Gizzy, på morgonkvisten.


Rob och Drew på en bro över Waipaoa River. Notera att älven är väldigt geggig - full av sediment från erosion längre upp i avrinningsområdet!


Tarndale slip! Så sent som 2003 kunde man fortfarande köra med bil över denna rygg, nu syns inte ett spår av vägen! Superläskigt och spännande ställe!


ROAD CLOSED, Yeah Right! Geomorfologer bryr sig inte om sådana skyltar (även om de borde!)



Dag 4. Tisdag 30:e augusti
Jag känner mig oförskämt pigg på morgonkvisten, 'chuffed' är ordet för det förklarar Arna! Jag får en award för 'Best answer given'!, I'm on it! Det regnar, men vi startar dagen inomhus på Gisborne District Council med ingenjören Jürgen Komp, så det gör inget. Ingenjörer har ingen gott rykte bland geomorfologer och geologer... Framåt lunch drar molnen iväg, och helt plötsligt är det olidligt soligt och varmt! Fantastisk dag, med otroligt god stämning i minibussen! Vi bor över i Hicks Bay, nästan allra längst ut på East Cape, Nya Zeelands östligaste punkt. Här äter vi tvårättersmiddag som ingår i resan, tittar på rugby och får feedback på den muntliga presentationen. Jag får 80% för min presentation - störtnöjd!


Videodagbok i farten! Te Rina, Lea och Laura bredvid Waiapu River.


Raparapaririki (knepigt namn!)


Doktor Ian har vid det här laget fått närmast superhjältestatus! '


Välkommen till Nya Zeeländska landsbygden!



Dag 5. Onsdag 31:a augusti
Lång dag med massa mil, men det är shortsväder och alla stopp är på sandstränder - synd att klaga! Kör längs hela Bay of Plenty. Utsikt över White Island, landets aktivaste vulkan. Övernattar i Rotorua.


Märkligt fenomen på Ohiwa Beach!


Rob skissar sanddyner.


Hela klassen njuter av eftermiddagssolen över Mt Maunganui.



Dag 6. Torsdag 1:a september

Kokande geggapölar, vattenfall, vulkaner med snö på i horisonten och en hel massa kickande och kastande med rugbyboll. Denna dag är resans kortaste och vi är framme i Turangi långt innan solnedgången. Vi redigerar färdigt videodagboken, har barbecue på innergården - good times! Kvällen avslutas med filmvisning av alla gruppers videodagböcker. Våran är enkel men välgjord och drar hem 70%, de andras är så roliga att jag får andnöd av allt skrattande, mängder av helt fantastiska bloopers! Innan läggdags spenderar vi någon timme i hängmattan diskuterandes avsaknad av kultur i Nya Zeeland. Sista kvällen, känns sorgligt faktiskt!



Huka falls. Ravinen skapades av en plötslig flod på 40000 m/s (till skillnad från normala 120m/s)


Kokande gegga i Wai-o-Tapu.



Dag 7. Fredag 2:a september.
Sista dagen. Vi börjar dagen med en föreläsning på DOC (Department of Concervation) om faror med laharfloder (geggaöversvämning från en vulkan). Rysligt intressant! Vi kollar in Ruapehu på närmare håll, och också på platsen där 151 personer tog i en tågkrasch 1953, utlöst av en lahar. Innan dagen är över får jag en andra award, denna gång för 'Best question asked', då jag påpekar begränsningarna med LiDAR som metod för att mäta sedimentation och degradering av laharflöden.

Väl hemma i Palmy, efter en jobbig cykeltur hem till huset, somnar jag klockan nio och sover fjorton timmar i sträck! Wow, vilken resa!


Tongariro och Ngauruhoe. Stratovulkaner


Korthårig och nöjd, med mitt vattentäta anteckningsblock i högsta hugg!


snöbollskrig på Ruapehus sluttningar, precis nedanför skidanläggningen Whakapapa.




Det här är videodagboken som vi producerade!

Kommentarer

  • Anonym säger:

    Inte bara grymmast utan smartast också :-P

    2011-09-04 | 21:04:56

Kommentera inlägget här: